Utvalda Au Pair: Angie från Colombia
Åh, 2020! Vilken otrolig utmaning det här året har varit för många familjer. Vår historia liknar så många andras, men är förstås väldigt personlig för oss. Efter några månader av pandemin, då vi försökte balansera att både mamma och pappa arbetade mestadels hemifrån utan barnomsorg för vår 4-åriga dotter Kennedy och vår 2-åriga son Kendrick, var vi glada att välkomna vår första au pair, Angie, till vårt hem.
Vi blev imponerade av Angie redan från början.
Förutom att vår familj har berikats av att få ta del av en annan kultur, har hon gett oss så mycket mer. Hon är så snäll och tålmodig med barnen, har en fantastisk arbetsmoral, är väldigt målmedveten och otroligt kreativ och händig, så det finns alltid något nytt för barnen att göra. Jag var osäker på hur mycket självständighet jag kunde förvänta mig av en au pair när det gäller saker som barnens scheman, matlagning och inlärning; men jag blev positivt överraskad av hur mycket ansvar Angie tog.
När hon först kom hit diskuterade vi dessa saker, och sedan var det bara att sätta igång för Angie. Jag uppskattade verkligen att hon fick barnen tillbaka till en regelbunden rutin, istället för att bara säga ”här, ta den här iPaden medan mamma och pappa är på möten”. Jag kunde se en stor förändring hos barnen när de regelbundet var ute, utforskade naturen och när de visste vad de kunde förvänta sig varje dag. Att veta att Angie kunde hantera allt för barnen dag för dag var en ENORM mental avlastning för mig och lättnaden var ganska omedelbar.
När min svärmor, vår älskade ”Nona”, fick en cancerdiagnos strax efter att Angie kommit till oss, stod vi inför en ny utmaning. Även om ”Nona” inte bodde hos oss träffades vi regelbundet, och nu stod vi inför en sex månader lång behandlingsplan för Nona, som nu skulle ha ett nedsatt immunförsvar mitt under en pandemi. Detta ledde till att vår familj isolerade sig ännu mer, och Angie klagade aldrig, utan gjorde bara det som vår familj behövde.
Medan jag halkade efter i försöken att sätta ihop ett hemundervisningsprogram för förskoleåldern åt min dotter, blev jag samtidigt helt uppslukad av att undersöka olika alternativ för cancerbehandling. Angie såg allt som pågick och införlivade omedelbart mer formell ”skolgång” och inlärningstid i vår dotter Kennedys schema. Hon kom med och delade med sig av alla de idéer hon hade hittat genom sina egna efterforskningar för att hjälpa mig, och det fanns ingenting jag behövde ändra på. Jag är henne evigt tacksam för denna hjälp med den oro jag kände för att min dotters skolgång skulle drabbas, och med den mentala ångest och oro som det innebar att fokusera på hälsan hos våra andra familjemedlemmar.
Angie är den perfekta au pairen. Hon kom in i våra liv vid precis rätt tidpunkt och har varit precis vad vi behövde – och mer än jag någonsin kunnat föreställa mig. Vi har lärt oss så mycket av henne och känner oss verkligen bortskämda som har en au pair som Angie.
Angie är så kreativ och ordnar olika aktiviteter som vi alla kan lära oss av! Min källare är full av pysselarbeten som visar olika djur med deras engelska och spanska namn (vilket hjälper även oss vuxna att lära oss!). Varje bild är gjord av olika material (t.ex. färg, glitter, bomullstussar osv.), vilket håller barnen engagerade och lärande. Hon leker också kurragömma med min dotter, där hon gömmer bilder runt om i rummet som min dotter ska hitta med de spanska orden! Jag kommer aldrig att glömma min förvåning när min 2-årige son, helt oväntat, gick runt och pekade på sitt ansikte och namngav ögon, näsa, mun osv., men på spanska! Jag blev helt överväldigad av hur snabbt han lärde sig med en så fantastisk lärare (och det blev hans barnläkare också). Jag önskar att jag kunde berätta om alla de andra sätt som Angie har introducerat oss till den colombianska kulturen. Maten hon har introducerat som mina barn älskar (ris och plantaner), och även videosamtalen med hennes familj där vi kan kommunicera på engelska och spanska!
När Angie först kom till oss var vi mitt i pandemins inledningsskede. Min 4-åriga dotter hade fortfarande mycket svårt att hantera alla förändringar och saknade att gå till skolan och träffa sin lärare och sina vänner. Hon blev lätt väldigt upprörd över småsaker (och hon är ju bara 4 år). En dag läste Angie Kennedys favoritbok för henne, och på grund av sin brytning uttalade hon namnet på en av bokens karaktärer på ett annat sätt, vilket fick Kennedy att få ett utbrott. Men vi kunde använda detta som en fantastisk lärdom för Kennedy. Vi kunde lära henne att människor kan tala, se ut eller tänka annorlunda än vi, men att det är något riktigt bra och att det finns så mycket vi kan lära oss av andra som är annorlunda. Jag tror att min lilla 4-åriga flicka verkligen förstod detta och tog det till sig, och än i dag pratar hon om hur ”annorlunda är vackert”.
Jag är förvånad över hur mycket denna upplevelse har bidragit till att våra barn har blivit mer toleranta och öppna för olika kulturer, eftersom det är något som är så viktigt att lära sig tidigt.
Eftersom Angie var vår första au pair var jag osäker på hur mina barn skulle reagera (särskilt med tanke på den sorg de kände över isoleringen och förlusten av den tidigare barnvakten som de hade haft hela livet). Men redan efter ett par dagar började min dotter rita bilder av Angie tillsammans med vår familj, och i det ögonblicket visste jag att allt skulle ordna sig. När min mans mamma skulle opereras för sin cancer sammanställde jag några videoklipp med kärleksfulla och uppmuntrande hälsningar från hennes nära vänner och familj. Jag frågade Angie om hon hade något meddelande hon ville dela med sig av, och hon började genast skriva ner vad hon ville säga. När jag spelade in hennes video hade hon ett så kraftfullt och upplyftande budskap till min svärmor att tårarna började rinna nerför mina kinder.
Hon är verkligen precis vad vår familj behövde.
Familjen Morris, Haymarket, Virginia
Au Pair-deltagare
